Sjukhuset

Vilken konstig dag.

Jag vaknade kl 05.00 på morgonen för att jag hade ont i magen. Jag visste inte vad det var så efter en timme utan någon förbättring så ringde jag jourtelefonen. Hon sa inget vettigt egentligen förutom att jag skulle vänta till kl. 08.00 då vårdcentralen öppnar och ringa till dem. Jag stod ut till dess trots att det gjorde så jävla ont att jag inte kunde stå rak, gå eller röra mig överhuvudtaget. Det enda jag ville göra var att rulla ihop till en liten boll och försvinna.

Jag ringde kl 08.00 och de skulle ringa tillbaka 35 minuter senare. 50 minuter senare hade fortfarande ingen ringt. Mamma och pappa hade kommit hem från stugan undertiden för att kunna köra mig dit. Tillslut fick mamma nog och vi for in till akuten.

när vi kom fram ledde mamma in mig eftersom jag var för matt och tung i kroppen för att orka gå själv, plus att magen värkte ännu mer om jag rätade ut mig. Jag gick böjd och kände mig som en utsiten krokig gammal gumma.

På akuten la de mig på en bår och jag fick åka till olika rum, ta massa olika prover och svara på olika frågor. Nästan hela tiden var jag så trött att jag låg och blundade. Folk klämde på min mage, tog blogprover, kissprover och massa andra prover. jag fick en nål i handen där de satte dropp.
De misstänkte att det var blindtarmen som spökade, så jag fick fara på ultraljud. Där var jag så trött att jag näst intill somnade medan sköterskan for runt med apparaten och massa klegg på min mage för att kolla hur det såg ut inuti.

De hittade inget där heller, så jag fick läggas in för observation över natten.
Efter 6 timmars outhärdlig smärta började magen gå över lite. Det gjorde inte ont hela tiden och jag fick inte lägre smärtattacker, även om jag fortfarande var öm i hela magen och det gjorde ont när jag rörde mig. Då, tillslut somnade jag av utmattning.

Min hand med droppnålen

Min droppstång som jag fick köra omkring med.

Precis som på film.. ;)

Vid 17.30 kom en sköterska och sa att jag trots allt skulle få fara hem. De visste inte vad det var för fel eftersom alla proverna såg bra ut och blindtarmen var i prima skick. Den gynundersökninga som diskuterats tidigare behövdes tydligen inte längre (tack och lov för det) , och jag fick fara hem om jag kunde äta utan problem.

Jag fick mat, droppet togs bort och en kvart senare skrev de ut mig.

Det var väldigt skönt att slippa stanna där över natten, eftersom en tant som låg i samma rum som mig började ropa efter någon Gördis titt som tätt.
Nu är jag hemma och mår sådär. Magen gör fortfarande ont, men jag överlever. Det är inte alls på samma nivå som tidigare. =)

Jag sitter och hoppas att det inte är så mycket smärtsammare än sådär att föda barn, då pallar jag det fan inte..


Nu blir det film och choklad =)